Självständighetslufs

Klädd i blåvitt,
självständighetsdagen till ära.

 Egentligen hade jag tänkt gå och träna Ju-Jutsu idag, men på grund av huvudvärk och svagt illamående kände jag mig inte riktigt pigg på träning. Efter maten lade jag mig på soffan en timme, och mådde efter det bättre. Men sedan kom mina 3 brudar och invaderade soffan. Dom skulle se på president- balen och klänningar och frisyrer, så jag insåg att bättre fly än illa fäkta. Beslöt mig för en liten springrunda, trots snöväder. Tänkte att jag mår nog bättre efteråt, om jag får igång blodcirkulationen. Och visst, det fungerade.

Kom på att jag i vårast köpt halkskydd, modell som man träder på skon, och tänkte att nu skall dom prövas. Var nog aningen skeptisk, men dom fungerade överraskande bra, vilket dagens länk kan vittna om. Sprang 7,5 km på 44:54 min, vilket get en snittfart på 5:59 min/km. Det skulle jag nog inte kunnat hålla utan dubbarna, för det var rätt halt där som det var plogat. Det snöade och blåste, och ställvis fick jag ty mig till uppkörda spår av bilar och traktorer. Men det var en skön och avkopplande länk.

Mina Adidas Clima Proof och Springyard Dubby

Brottas med stora pojkarna

Igår drog Vesa och Ardi (bruna bälten) Ju-Jutsu träningarna. Vi övade på olika sätt att fälla eller kasta en person som attackerar, och det var svårt att få till alla detaljerna. Det såg lätt ut när dom visade, men när vi skulle göra var det många detaljer som skulle till, och allting blev halvfärdigt. Nå, nog lär vi oss det så småningom. Som avslutning skulle vi brottas 15 minuter. Vi var udda antal gula bälten, så jag började med mag- och ryggmuskelövningar. Då vinkade Ardi åt mig att jag skulle komma dit. Jag fick tur vist brottas med Vesa och Adri. Det var tufft i en helt ny dimension. Dom har båda tränat Ju-Jutsu i typ 8-10 år. Det var ingen skillnad vad jag försökte mig på så straffade det sig omedelbart. Naturligtvis lekte dom bara med mig, och lät mig ”anfalla”, lät mig försöka, för att sedan elegant visa hur enkelt det är att vända situationen, om man bara vet vad man skall göra. Det var både roligt och lärorikt. Ofta när vi skall brottas, så hamnar jag brottas med någon som är 15 cm kortare, och väger 30 kg mindre. Det säger ju sig självt hur det går, då vi båda saknar teknik. Jag kan med ren styrka vrida omkull min motståndare och låsa fast honom.  Det ger inte mycket övning åt någon av oss, endast lite svett i pannan. Så därför var det roligt att få brottas med stora pojkarna som omväxling.

November

Så slapp vi november, årets dystraste månad. Nu har vi fått snö och december, årets stressmånad. Vet inte riktigt vad jag skall säga om November, ur träningsperspektiv. Började helt bra, och jag sprang som planerat 2 pass per vecka. Dessutom fick jag in 2-3 styrkepass i veckan. Men sedan kom flunsan i slutet på månaden, och sedan dess har jag endast gått på Ju-Jutsu träningarna. Ja, och så har jag stretchat en hel del, i tränandets frånvaro. Så, semi-bra är väl Novembers betyg. Men flunsan sitter i. Känner mig helt slut i kroppen, och har inte alls lust att ens försöka träna. Tar nog träningskassen med till jobb imorgon ändå, i hopp om att jag orkar släpa mig till Ju-Jutsun.

Antonia i pulkabacken.

På tal om Ju-Jutsu, så framöver har jag träningar tisdag, torsdag och lördag, plus "konditions Ju-Jutsu" på fredagar, och så har vi FBK-övningar på onsdagskvällar. Vi kom förra torsdagen överens på FBK-höstmötet att åtminstone varannan vecka hålla ordentliga övningar. Så kalendern börjar vara rätt så fullbokad. De klart, jag kommer inte att köra 4 st Ju-Jutsu träningar varje vecka. Man måste vara lite hemma med familjen också. På söndagen var jag med Antonia i pulkabacken, var hon ivrigt åkade utför, och själv drog upp pulkan. Till skillnad från mig, så tycker hon om att det har blivit vinter. Sedan var jag som vanligt med Ellinor på friidrottsträningar.

5.KYU

Gul är färgen på mitt Ju-Jutsu bälte efter gårdagens bältesprov och jag har nått nivån 5.KYU. Det var helt rolig stämning igår, men vi var nog alla lite pirriga, eftersom vi inte helt visste vad vi skulle vänta oss. Men bra gick det och vi blev alla godkända. Även orange (4.KYU) bältesprovet hölls igår, och dom var väl 8 st som avancerade från gult till orange. Det blev med ens roligare, det här med Ju-Jutsu. Nu kommer träningarna igång på riktigt, och vi får börja kasta omkring varandra. :)

Men gårdagen var annars ganska jobbig. Jag var trött och småirriterad hela dagen p.g.a. flunsan, och jag klämde in värkmedicin, så att jag inte skulle stupa några timmar före bältesprovet. Idag känns det aningen bättre, men jag vågar ännu inte helt tro att flunsan är på väg förbi, så jag håller med tränandet ännu några dagar. Imorgon kväll skall jag ner till branddepån på styrelsemöte. Det kommer att bli en intressant kväll, för det finns en hel del att diskutera.

? 2013 ?

Har den senaste tiden funderat över nästa års målsättningar. Vad skall jag ställa för mål för nästa år, och hur detaljerade. Skall jag ha målsättningar i allt som jag sysslar med, eller endast för löpningen. Skall jag ställa målen så att de är relativt lättåtkomliga, eller skall målet vara i Mordor? Man blir garanterat bättre om man siktar högre, än om man siktar på något man vet man träffar. Men att sikta för högt kan vara ödesdigert. Skjuter man rakt uppåt kommer projektilen att landa framför fötterna. Skall jag alls skriva ner målsättningar?

Mina cyklande vänner är på väg till Norge nästa sommar. Dom skall delta i något 560 km lopp, och har som målsättning att komma igenom under 24 timmar. Nicka och Maria är på fullaste allvar på väg till Lidingö för att springa 30 km, och lobbar för att få mig med. Helt bisarrt att jag sitter och fasar över hur långt ett 30 km terränglopp är, och så kommer Nicka visslande en vecka efter förlossningen och ger mig vinkar om att det är billigare att anmäla sig före nyår.

 En sak är säker.

Om man kämpar tillräckligt,

 kommer det att leda till asgrymhet.

Inte bli sjuk nu!

Har en konstig känsla i kroppen, och framför allt någonting i halsen. Nu skulle jag inte alls ha tid att bli sjuk. På Tisdagen har jag Ju-Jutsu bältesprov. Vet inte hur det går om man missar det tillfället. Nu håller jag upp med tränandet tills dess, i hopp om att det hjälper saken. Morgondagens Ju-Jutsu måste jag nog ändå gå på, men resten ställs in.

Avkopplande kvällslöpning

Jag försökte få Maria ut på ett runda igår, men hon satt i ambulansen och kände sig krasslig. (Ingen panik, ambulansen är hennes arbetsplats) Vi kom överens om att prata oss igenom en 10:a nästa vecka istället, om hon kryat på sig tills dess. Jag fick alltså sticka ut ensam i mörkret. Siktade på en lugn och avkopplande länk på 1,5 timme. Jag lämnade MP3-spelaren hemma, för att ge tankarna ro att vandra, och nolla huvudet. Det fungerade utmärkt, och jag fick ett skönt långpass på 15 km och stoppade klockan på 1:40 (6:39 min/km och puls 135/153). Det kändes riktigt bra att springa långt igen. Senast jag sprang länge än en dryg timme var 19 september, så det är inte så konstigt att det kändes aningen ovant i benen. Pulsen hölls på en behärskad nivå igenom hela passet. Okej jag sprang långsamt och tillät mig dessutom att sakta in i motluten, men jag anser ändå att pulsen var mera sansad än under de senaste passen. En tanke som slog mig är om "musik i öronen" medför en högre puls när man springer? Eller är det bara det att musik triggar en att springa aningen snabbare? Vet inte, men jag tror jag skall följa med och se om jag hittar något samband.

Jag ställde mig på vågen före och efter gårdagens löppass, och konstaterade till min förvåning att jag tappat 2,5 kg.  Det betyder att jag svettats 1,5 liter/timme, vilket är betydligt mera än jag trodde. Det var kring +5 igår och jag kände att jag hade lämpligt med kläder på mig. 1,5 liter är 1,6% av min kroppsvikt. Undra på att man är törstig efter ett löppass. Har ni någon gång kollat upp hur mycket ni svettas under en löprunda?

Gårdagens långlänk i diagramform.

Rekord

Trots planerade "över 12 km" så blev det endast 7,5 km på söndagen [44:30 min (5:56 min/km) 148/168]. Allt kändes helt okej, och benen var med på noterna. Det var rätt så blåsigt och disigt, men inte så att det störde när man väl var igång. Upplevde springandet på söndagen som ganska tungt, men inte på ett jobbigt sätt och det var helt roligt. Jag skulle bra ha kunnat springa längre och loggat de 12-14 km som jag hade planerat. Men jag fixade på gården och tvättade bilarna, vilket drog ut på tiden och jag kom iväg för sent. Jag skulle med Ellinor till Karis till hennes friidrottsträningar. Dessutom skulle vi ha en kompis med, så det blev att pruta lite på längden på min runda. För jag ville springa på dagen, då det låtsas vara ljust. På kvällen stretchade jag lite extra. Nu har jag fått ihop 850 km för i år och har således fördubblat sprungna km mot i fjol. Yey! Tror inte jag hinner spränga 1 000 km i år, men i nästa år skall jag springa 1 200 km.

Igår körde jag 45 minuter Cardio Core. Det smakade inte alls igår att röra på sig, men jag körde ändå. Det blev aningen halvhjärtat, men bättre det än att bara sitta i soffa. Nu skall jag packa Ju-Jutsu väskan, för det bär av på träningar direkt efter jobbet.

Bästa Ju-Jutsu träningarna hittills!

Idag var tveklöst bästa Ju-Jutsu träningarna hittills, åtminstone för min del. Vi var udda antal igen, vilket vi ofta är, och då blir det 3 st i en grupp. Det är inte lika givande som att sparra i par. Det blir krångligt och ineffektivt. Jag antar att i ett senare skede, när man ha lärt sig tillräckligt och kan bygga upp dynamik och spontanitet i gruppen, att det då kan vara riktigt givande att sparra 3 st. Men idag hade jag tur och Sensei Forsstöm (vår tränare) vinkade mig till sig och sade att han skulle sparras med mig. Han visade och jag gjorde, följt av massvis med korrigerande uppmaningar. Stig inte så långt ut, du träffar för högt, kortare steg, vrid höften, träffa med smalbenet inte foten, vrid kroppen, kraften kommer från höften... osv. Det var lärorikt på en helt ny nivå. Nu på kvällen före bastun tränade jag mage och rygg i 30 min följt av 10 min pucklas på sandsäcken.

Igår var jag ut en runda i mörkret. Registrerade 8 km på 46:52 (5:52min/km) med pulsen 146/163. Pulsen var fortfarande aningen hög, men ändå på betydligt bättre nivå än förra veckan då jag sprang 30s/km långsammare med samma pulsvärden. Efter länken körde jag direkt 20 minuter kettlebells.

Imorgon skall jag försöka komma ut på en lite längre länk på dagen i "dagsljus", före jag för Ellinor på träningar. Någon direkt långlänk lär det inte bli, men om man skulle passera 12 km så blir det godkänt. Men det beror mycket på hur det känns imorgon då jag kommer iväg. Är i ett skede nu som springandet får gå helt enligt hur det känns just då. Känner att springandet nu behöver vara roligt, annars finns risk att intresset dalar, och det vill jag inte.

Oppikaa liikkumaan!

Gårdagens Ju-Jutsu träningar var mycket teknikbetonade. Vi började dock med 20 minuters ordentlig pulshöjande uppvärmning. Sen gick vi igenom de flesta saker som kommer i bältesprovet om 2 veckor. Antagligen rör vi oss som krattor hela bunten, för mitt i träningen delades det ut hemläxor. "Oppikaa liikkumaan!" löd uppgiften. Så nu blir det att skärpa till sig lite. Passar väl bra att öva teknik och rörelser hemma de dagar då man inte orkar/vill träna något annat. Som exempelvis idag. Var på massage efter jobbet, och inte en chans att jag börjar träna samma kväll. Så nu skall jag lära mig att förflytta mig, smidigt, med bibehållen balans och kontroll. Okej, jag skall öva på det, så kanske jag en vacker dag lär mig det. "Sikta mot stjärnorna och nå trädtopparna" är ett talesätt. Sanningen är väl närmare "Sikta mot stjärnorna och snubbla i gräset."

Bruce Lee snubblade inte i gräset.

Veckoslutet som gick.

På lördagen var jag och tränade Ju-Jutsu, helt enligt normal ordning. Blev glad när jag märkte att Mikko var tillbaka på träningarna efter sin operation. Gillar att träna med Mikko. Han har tidigare tränat Ju-Jutsu i flera år, men har nu efter långt uppehåll börjat från början. Efter en svettig uppvärmning så körde vi massvis med teknik. Bra träningar, men det blev nästan för teknikbetonat. Väl hemkommen bar det av till mor och far på middag.

Kom ihåg mus.

På söndagen blev jag farsdagsenligt väckt av studsande och hojtande flickor i sängen. Blev aningen förbryllad när Antonia stolt meddelade att hon har gjort en "Kom-ihåg mus" åt mig. Det visade sig vara en riktigt fin liten tygmus som skall hålla i mina "kom ihåg"-lappar. (Nu måste jag börja skriva lappar) Ellinor hade gjort pärongelé åt mig. Ikväll skall vi göra plättar och smaka på gelén.

Jag kom iväg på en runda på dagen före vi for på friidrottsträningarna med Ellinor. Jag sprang ner till bruket och sedan hem runt Andersberg, vilket gav mig 10 km i träningsdagboken. Benen/höften kändes helt okej, men pulsen var för hög och det kändes allmänt motigt. I somras sprang jag bekvämt en 10:a, mestadels på skogsstigar, med tempo 5:54 min/km och pulsen 138/155. Nu på hårda grusvägar blev tempo 6:26 min/km och pulsen var uppe vid 149/167. Inget jag direkt är nöjd med. Måste följa med situationen, och kanske kolla vilopulsen om morgnarna. På kvällen körde jag 25 minuter Kettlebells före bastun.

Pulskurva 12.11.2012 - Crosstrainer

Igår stod jag på crosstrainern för att få svettas lite. Kollade på program från Yles Arena, och höll således ut hela 50 minuter. Man blir så seg i huvudet att stå inomhus och studsa på en apparat. Körde först lugnt i 15 minuter, och sedan började jag sakta höja motståndet. Fick till helt hyfsad intervallträning de sista 20 minutrarna.

När stretchar du?

Boken som vann över mitt planerade träningspass.
(Ett fint sätt att förklara sin lathet.)

Igår hade jag tänkt köra Cardio Core, men jag kom aldrig igång med det, och träningen uteblev. Orsaken är att jag började läsa om axelförband och lager i boken Maskinelement, som länge stått i hyllan och samlat damm. Den är dock inte ensam. Jag har massor med böcker som jag inte har läst, eller endast snabbt bläddrat i. Allt från deckare och romaner, till en brokig skara faktaböcker i många olika områden. Baserat på högen böcker som handlar om träning och välmående, skulle man kunna tro att jag är i super duper top trim. Tyvärr så är jag inte det. Jag gillar verkligen böcker, eller mera noggrant så gillar jag att skaffa böcker åt mig. Sen har jag inte tid/ork att läsa dem.

På tal om böcker, så tänker jag nu ställa en fråga åt er som läser min blogg,

och jag hoppas att många av er orkar svara.

   NÄR STRETCHAR DU?   

Förut stretchade jag alltid direkt efter avslutat löppass, och tänkte egentligen inte på saken. Sen började jag ibland springa tillsammans med några andra, som sprungit mera än mig. Dom sa åt mig att man skall inte stretcha inom 2-3 timmar efter att man sprungit. Det var någonting om att musklerna är aktiva och kommer att motarbeta effekten av stretchningen. Bortkastad tid med andra ord. Efter det har jag även läst i olika böcker om löpning, att man skall förlägga stretchningen minst 3 timmar efter att man sprungit, men helst på en vilodag. Okej tänkte jag, prövar väl på det då. Nu kan jag inte med säkerhet säga, eftersom jag ökat mina löppass i antal och distans, men jag tror inte riktigt på detta. Anser mig ha blivit styvare sen jag slutade stretcha direkt efter löppassen, och nu har jag återgått till att stretcha genast efter att jag sprungit.

En tid sedan köpte jag boken Bli en bättre löpare av Malin Ewerlöf. Där skriver hon om vikten av att stretcha, och hur hon alltid varit noggrann att stretcha direkt efter sina löppass, då musklerna är varma. Personligen tänker jag ställa mig i Malins led, och fokusera på att stretcha igenom musklerna genast efter avslutad löprunda.

Men nu skulle jag väldigt gärna höra era åsikter/erfarenheter av detta, eller i alla fall när strechar du? Direkt efter träningen, senare eller inte alls?

NEJ!

Hoppas Evas boxningskarriär inte tar slut ännu. På sin egen sida skriver hon dock i positiva ordalag om "när" hon slipper medicinen, inte "om" hon slipper. [evawahlstrom.com]

http://www.iltalehti.fi/urheilu/2012110716302013_ur.shtml

Ju-Jutsu.

Igår var jag på Ju-Jutsu träningarna, som började i festliga tecken. Sensei Kauranen hade under höstlägret i Salo erhållit 2 Dan, och är därmed den första i klubben att nå den nivån. Detta påstods vara ett bra steg framåt för vår klubb. På Karate sidan finns från tidigare 2 st 2 Dan. ("Dan" är gradering av svarta bälten) Sedan informerades vi att 27.11 kommer Risto Väntär (7 Dan) till Lojo och håller bältesprov åt oss. Då har jag möjlighet att få gult bälte. Så jag antar (hoppas) att träningarna fram till dess kommer att till stor del vara teknikbetonade.

Vår tränare Sensei Kauranen, mittersta raden längst till höger.
Bilden tagen från http://hokutoryu.com/

Mysigt väder.

Nog är det November alltid! Jag var ut en runda och lufta tankarna. Fick ihop 8 km på 50 min. Helt ok, men lite väl långsamt for det i början. Dagens pass kan sammanfattas med orden mörkt, vått och så-i-helvetes-mörkt. November är så dyster månad, men som tur kommer den endast en gång per år.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

http://curroergosum.ratata.fi/

Men som en ljusglimt i novembermörkret ordnar Johanna en tävling på sin blogg. Tydligen fyller hennes blogg år. Min blogg önskar Johannas blogg ett stort Grattis!

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -