Halloween!

Igår var det Halloween på alla sätt. När jag kom till jobb och startade upp alla mina program så blev det strömavbrott. Det varade typ 1 millisekund, men tillräckligt för att min dator skulle boota om sig. Den kom igång igång på nytt, men bilden var svart, förutom att muspekaren nog fanns. Det tog 1,5 timme för vår IT-kille att fixa min dator i skick så att jag kunde börja jobba. Nu har jag en UPS, så vid nästa strömavbrott så skall min dator inte falla. På eftermiddagen fick jag två nya grejer att planera/fundera ut. Bägge så skumma och knasiga att de inte just kan komma vid någon annan tidpunkt än Halloween.

Ada hotar mig med Ellinors treudd.

Väl hemkommen så gällde det att snabbt få mat i sig, och sedan bar det av till finska och svenska lågstadiernas gemensamma Halloweenfest. Det fanns önskemål att en del föräldrar gärna fick hänga kvar, och styra upp det hela om det skulle börja gå överstyr. Nåväl, jag hängde kvar, och stundvis var jag omringad av läskiga monsterprinsessor, vampyrer, zombier och självaste dracula. Till och med Jack Sparrow var på plats. Jag hade mitt eget garde av fem stycken mörkrets härskarinnor som bad mig ta hand om det ena och det andra. Förutom att jag skulle vakta en massa grejer blev jag hotad med en treudd. En av dom till och med rånade mig på flera euro, men det var min egen Ellinor, så det är lugnt. Men största delen av tiden fördrevs med att prata goja med de andra föräldrarna.

Trots att klockan var 21:20 när jag dukat fram kvällsmål åt flickorna så plockade jag fram pulsmätaren och körde igång ett Cardio Core 2 pass, för jag hade lovat mig själv att träna på fredagen. Kändes motigt till en början, men efter några minuter fattade kroppen att jag menade allvar. Körde på med ordentliga serier, och försökte hålla andhämtningspauserna så korta som möjligt. Mot slutet av passet, när benen höll på att misslyckas med att bära upp 92 kg, kom igen tankarna att "Tar det här passet aldrig slut?". Jag är imponerad av den här typen av träning. På en yta av 2 x 2 meter, utan några som helst redskap, får man svetten att droppa från kroppen.

47 minuter räckte passet den här gången, medelpulsen var 133 och maxpulsen 164. Ganska bra. Som jämförelse kan jag nämna att i somras under de mest intensiva backintervallpassen fick jag inte pulsen upp till 180, trots att jag gav "allt". Tror att den högsta pulsen jag noterade var 178. Min vilopuls är 42-45. Pulsdiagramet avslöjar tydligt att benen får jobba betydligt mera i Cardio Core 2 än i 4:an. Pulsen hålls hög på ett helt annat sätt än i 4:an, som mera fokuserar på de mindre musklerna.

Pulskurva 2.11.2012 - Cardio Core 2