Yabba Dabba Doo!

Jag kan springa igen! Stack ut igår och prövade att springa och konstaterade att det gick riktigt bra. Efter 4 km började jag känna svaga spök-känslor av sjuk rygg, men ingenting som störde mig. Tvinnade på inne i byn och skrapade ihop 6 km på 37:53 (6:19 min/km) Men lite ovant kändes det nog. Tyckte att nu går det undan, och så såg jag att klockan visade 5:57 min/km. Snigel snigel på vägen där... Men det var riktigt roligt att få lufsa igen. Hoppas det nu håller i sig.

Jag pratade ju om att träna styrka alla dagar i 2 veckor. Förra veckan gick bra, men denna vecka har inte blivit så träningsintensiv. Det har kommit så mycket annat emellan, så jag har inte riktigt orkat(velat) träna sent på kvällarna. Men syftet var att komma ifrån tjurandet över att inte kunna springa, och det lyckades jag med riktigt bra.

Jag har sprungit 4 pass under januari månad, vilket är långt färre än jag hade räknat med. Men det är första året som jag över huvudtaget sprungit i januari, så jag ser det ändå som helt bra framsteg. Riktigt hyfsad mängd styrka har jag också klämt in i slutet på månaden. Nu skall jag under februari  försöka jogga regelbundet och få in mera styrketräning för benen, så att jag är förberedd att börja träna på allvar när våren kommer.



På tisdagen var Teresa Tuominen (2.dan) in från Helsingfors och drog träningarna för oss. Det var rolig omväxling med en annan tränare. Jag vet inte om sparkar är hennes specialitet, men hon gick noggrant igenom detaljerna i olika sparkar, och hon betonade vissa saker vi skulle fokusera på. Hon gick också snabbt igenom hur vi skall stretcha för att bli bättre på att sparka.  Men det som verkligen imponerade på mig var den enorma självsäkerhet och självförtroende som hon utstrålade. Det är säkert inte helt lätt för en kvinna att traska in i en sal full med men, och säga vad som skall göras, och hur det skall göras. Men det var inga problem för henne. Jag hoppas att hon återkommer snart.